Den 1 september 2021 bjöd Säkert växtskydd in till ett digitalt möte för att utvärdera diflufenikankampanjens utförande och utfall samt diskutera möjliga åtgärder framgent.

Halterna av diflufenikan (DFF) i de undersökta vattendragen har inte har minskat på det sätt som var förhoppningen med satsningen, men i en utvärdering av kampanjen är det nödvändigt att även titta på de andra faktorerna som ingick i kampanjen - utförandet av kampanjens aktiviteter, graden av efterlevnad av de kommunicerade rekommendationerna och kännedom om kampanjen bland användare. Att kännedomen är hög, särskilt i Skåne, vet vi sedan tidigare enligt inventeringar under kampanjens gång.

Över 40 rådgivare, myndighetsföreträdare och andra intressenter deltog för att lyssna när representanter från Kemikalieinspektionen, Jordbruksverket, CKB och Sveriges spannmålsodlareförening beskrev kampanjens genomförande, resultat och möjliga vägar framåt. Mötet väckte stort engagemang och nyfikenhet bland publiken som bidrog med både frågor och synpunkter till diskussionen.

Presentationer

Mats Allmyr, strategisk rådgivare, Kemikalieinspektionen
Presentation: Diflufenikankampanjen – sammandrag och framåtblick

Mötet inleddes av Mats Allmyr som sammanfattade bakgrunden till kampanjen och de aktiviteter och informationsinsatser som gjorts under de tre säsongerna 2018-2020. Den information som har gått ut under kampanjen har handlat om att minska användningen, behandla på våren istället för på hösten och att vara extra noga med att hålla skyddsavstånd. Åtgärdsprogrammet för vattenförvaltning är en del i hur man kan gå vidare och kommer att ge vägledning framåt.

Det är fortsatt viktigt att vidta förstärkt hänsyn vid användning av DFF. En fortsättning av kampanjen kan vara aktuell men flera olika faktorer avgör hur man kan gå vidare med frågan om DFF.

Urval av frågor
Hur vet vi egentligen hur mycket DFF som använts de olika åren? Vilken statistik har vi att tillgå? Är det bara frågan till användarna i typområdena eller är det även försäljningsstatistiken eller något mera vi har att utgå från?
Den data som finns tillgänglig kring användning är den som samlas in genom miljöövervakningsprogrammet. All yrkesmässig användning av växtskyddsmedel ska dokumenteras och dokumentationen (sprutjournalen) ska sparas i tre år. Sprutjournalerna skulle kunna bidra med en bättre överblick över användningen av växtskyddsmedel för forskning- och uppföljningssyfte, om dessa samlades in digitalt och kunde användas för detta. Kemikalieinspektionen sammanställer årligen en rapport med statistik över försålda kvantiteter av bekämpningsmedel. Denna information gäller försäljning i hela landet ett visst år och ger ingen detaljerad information om hur användningen varierar över tid och rum.

Gustaf Boström, biträdande föreståndare, SLU Centrum för Kemiska Bekämpningsmedel i miljön
Presentation: Vilka faktorer styr halterna av DFF i ytvatten?

Gustaf presenterade metod och resultat av den genomgång av data från nationella miljöövervakningen av bekämpningsmedel som han tillsammans med Mikaela Gönzci gjort på uppdrag av Växtskyddsrådet. Sammanställningen syftade till att utvärdera om kampanjen har resulterat i minskad transport av DFF till ytvatten, och därmed lägre halter av ämnet i vattendrag. I uppdraget ingick även att belysa viktiga faktorer för överskridanden.

Data för uppmätta halter kommer från avrinningsområden i fyra svenska typområden där odling och växtskyddsmedelsanvändning anses vara representativ för de odlingsregionerna de ligger i. Halterna i de undersökta områdena eller åarna visade ingen statistisk skillnad mellan de tre åren kampanjen pågått (2018-2020) och de tre åren innan (2015-2017). Analyser visar att det generellt är högre halter av DFF på hösten (september–december) än under resten av året (januari–augusti).
I presentationen nämndes även att halter över riktvärdet kan uppmätas även när substansen inte har använts under säsongen, om flödet är lågt och utspädningen liten, på grund av dess relativa långsamma nedbrytningstid.

De testade faktorer som visat sig ha starkast samband med uppmätta halter av DFF är kopplade till flöde och nederbörd. Det finns också ett signifikant samband med den totala användningen av DFF i avrinningsområdet under de senaste 30 dagarna samt antal dagar sedan senaste användningen. Det som verkar vara avgörande för att påverka halterna är den totala användningen i området, d.v.s. dosen i kombination med hur stor andel av avrinningsområdet som behandlats.

Urval av frågor

1. Vilken skada gör DFF i vattendrag? Vad är det som påverkat den satta gränsen?
Eftersom dilufenikan hämmar fotosyntesen är det vattenväxter, och främst alger, som kan ta skada som kan ge följdverkningar på ekosystemet.
2. Har det gjorts motsvarande mätningar i andra EU-länder och hur ligger de svenska värdena i jämförelse med dessa?
Ja växtskyddsmedel inkl DFF mäts i många länder. Vi har ingen överblick av resultaten men halterna i Tyskland är generellt högre, ofta över 1 µg/l.
3. Före 2012 var värdena lägre, men det såg ut som att DFF användes nästan lika mkt. Vad beror de lägre värdena på?
Det var inte var lika stor användning innan 2012 så det är rimligt att halterna var lägre.
4. Om det ligger kvar länge... borde det inte ha betydelse om höst eller våranvändning?
Det som används och sprids ner i jordprofilen kan ligga kvar relativt länge och läcka ut. Det kan bli höga halter i vattendraget om flödet är väldigt lågt, men bara just för att det är så liten utspädning. Men på hösten när det regnar mer och hydrologin gör att mer vatten och växtskyddsmedel transporteras ut i vattendragen, t.ex. genom snabba flöden via makroporer till dräneringen sker transporten snabbare innan ämnet hinner brytas ner eller binda till markpartiklar och det ger upphov till höga halter, även när det är högt flöde. Dvs det är klart större mängd som transporteras ut.
5. Hur snabbt bryts DFF ner när det har kommit ut i vattendraget? Bryts det ner till andra kemiska ämnen som är skadliga för miljön? Går det att mäta eller hitta DFF när det kommit ut i sjöar eller hav?
Hur snabbt DFF bryts ner när den väl kommer ut i vattendragen vet vi inte riktigt. Det beror på flera olika processer, fotolys, kemisk- och biologisk nedbrytning, vilket beror av vilken sorts vatten det är. Vi känner inte till så många mätningar i större sjöar och hav eftersom den stora utspädningen gör att man ofta bedömer att det inte borde vara något problem med höga halter.
6. Hur räknar ni avrinningsområdet,- ingår enbart åkermark eller ingår hela området in. skog mm.
Alla mark i området ingår. Vatten kommer från den marken som inte är åker och späder ut de halter av växtskyddsmedel som finns i vattnet som avvattnar fälten.
7. Kan man se om de åren som studien pågått är representativa avseende variationen (över tid) för de faktorer som mest påverkar halten i vatten?
Vi har inte tittat på det. Men vi vet att 2017 var väldigt blött och 2018 väldigt torrt, så det är inte riktigt normalår.

Iris Feuerhahn & Frans Johnson, ogräsexperter, Jordbruksverket
Presentation: Hur optimera användningen av DFF och möjliga strategier framåt

Iris och Frans föredrag behandlade nyttan av, och användningsområden för, DFF samt olika sätt att minska användningen.

Under presentationen nämndes att en minskning av framförallt höstanvändningen är viktig för att halterna ska gå ner till en acceptabelt låg nivå. Fält som såtts sent eller som har ett generellt lägre ogrästryck kanske istället kan behandlas på våren.

Råd som nämndes för att få optimal effekt av DFF var

  • Behandla tidigt
    bäst effekt och möjlighet till låg dos
  • God markfukt
    effekten klart bättre på fuktig markyta
  • Såbädd med fin jordstruktur
    välta efter sådd vid kokig markyta gärna vinklade munstycken för bättre täckning

Iris och Frans visade effektschema av alternativa produkter till DFF under vårbehandling. De fördelar som finns med att använda den nya produkten Mateno Duo nämndes också.

Föredraget avslutades med att diskutera möjliga förklaringar till den utveckling med ökad användning av DFF i mellansverige, som framkom i rapporten från CKB. Bl.a. nämndes ökad höstsädodling, mer specialisering mot spannmål, ökande problem med svåra ogräs samt längre växtsäsong som i sin tur ger ökat ogrästryck.

Urval av frågor

1. Hur mkt påverkar det att inte använda DFF alls på våren, då finns det ju andra produkter. Kan vi komma under gränsen då? Dvs för gränsen för DFF i vattendrag = ingen våranvändning, bara höstanvändning. Det är väl medelvärde på året.
Svårt, i de flesta fall finns alternativ till DFF på våren man kan använda sig av för att bekämpa ogräs effektivt. Möjligen svårt få full effekt på viol och veronika utan DFF vid vårbehandling. Problem med resistensrisk finns kvar eftersom vi då helt får lita på ALS hämmare. Men får vi välja helllre har kvar DFF på hösten om utesluten användning på våren skulle hjälpa. Själv är jag (Frans) skeptisk att det räcker.
2. Lomme: Ser ut som 0,06 l på hösten ger samma effekt som 0,24 liter på våren, vilket är att rekommendera när det kommer till läckage?
Eftersom 0,06 L/ha är en mycket lägre dos än 0,24 L/ha skulle en höstbehandling vara att föredra, om man skall bekämpa lomme.

Johan Karlzén, Sveriges Spannmålsodlareförening
Johan pratade om de praktiska aspekterna – om man kan höstbehandla sparar man tid, det skulle inte vara möjligt att klara hela bekämpningen på en stor enhet om allt ska ske på våren. Det är däremot möjligt att minska doserna om man är ute i god tid. Där kan rådgivningen göra mer, rådgivningen är mycket viktig i sammanhanget.

Det är förvånande att användningen inte minskat mera för det finns en stor medvetenhet om problemet. Men tre år är en kort tid att förändra ett beteende, det skulle vara mer rimligt med fem år för att uppnå en förändring.

Sammanfattningsvis
Det är positivt att kampanjen fått spridning och att odlare hört talas om den. Det visar att man kan nå ut med ett budskap om riskerna med ett växtskyddsmedel på bred front. Dock måste alla fortsätta att följa råden om DFF för att bidra till att minska miljöriskerna. Användningsintensiteten är det man som odlare faktiskt kan göra något åt och som identifierats vara den största bidragande orsaken. Att endast hålla skyddsavstånd är inte tillräckligt. Det kan behövas längre tid för att uppnå ett förändrat beteende.

Inför årets höstsådd och ogräsbekämpning i spannmål har Säkert växtskydd tagit fram en film om vilka åtgärder som krävs för att minska risken för att DFF läcker ut i vattendrag.

Säkert växtskydd fortsätter att rapportera om utvecklingen i frågan kring DFF.

Fler nyheter

2021-09-09

Ny film om diflufenikan

Diflufenikankampanjen och dess syfte att vända trenden att den aktiva substansen läcker ut i för höga halter i vattendrag har...

Läs mer
2021-08-23

Diflufenikan– var med och diskutera resultatet

Med avsikten att diskutera utfallet av diflufenikankampanjen och vad vi kan göra för att gå vidare och använda resultatet hålls ett...

Läs mer
2021-07-15

Nya faktablad om läckagevägar från växthusodlingar

Nu har vi uppdaterat vårt bibliotek med material från HIR Skåne om kemikalieläckage från växthus.

Läs mer