Spridningsvägar

I växtskyddsarbetet finns det alltid en risk att växtskyddsmedel hamnar i den omgivande miljön. En del av spridningsvägarna för växtskyddsmedel kan du själv påverka. 

Spridningsvägarna för växtskyddsmedel

SV Bildbank (4)

Spridningsvägarna för växtskyddsmedel

Genom att bland annat hålla fasta och anpassade skyddsavstånd och så in gräsbevuxna skyddszoner längs med vatten där flödesvägarna från åkern finns kan du minska riskerna betydligt.

Nedfall, Avdunstning och Vindavdrift

Filminselning 2012 (5)

Nedfall, Avdunstning och Vindavdrift

Nedfall

Växtskyddsmedel som används i Sverige men även i andra länder avdunstar från marken och faller ner tillsammans med regnvatten. Det är därför det är möjligt att hitta ämnen i våra vattendrag som sedan länge är förbjudna i Sverige.

 

Avdunstning

Mätningar har visat att i vissa situationer kan upp till 10 procent av det som sprids försvinna genom avdunstning. Du kan minska risken för att växtskyddsmedel ska avdunsta om du gör sprutningsarbetet vid lägre temperatur och vid högre luftfuktighet. Tidiga morgnar och sena kvällar är lämpliga tider. 

 

Vindavdrift

Väderleken och den teknik som används har stor inverkan på hur mycket som hamnar utanför den besprutade ytan. Vindhastigheten i kombination med droppstorleken är de mest betydelsefulla faktorerna. Varmt och torrt väder förvärrar avdriften ytterligare. Spridningstekniken spelar roll eftersom fina droppar är mer vindkänsliga.

För att bestämma det anpassade skyddsavståndet behöver du:

SV Bildbank (35)

För att bestämma det anpassade skyddsavståndet behöver du:

  • Hjälpredan - som broschyr eller app
  • Termometer
  • Vindhastighetsmätare
  • Vindriktningsvisare

Ytavrinning

  • Risken för ytavrinning är störst vid kraftiga regn nära inpå bekämpningstillfället.
  • Körspår kan leda vattnet till en dräneringsbrunn i en svacka på fältet eller ett öppet dike som leder vidare till ett vattendrag.
  • Tidigt (innan uppkomst) och sent (efter skörd då det är mer nederbörd) på säsongen är riskerna större.
  • Vissa jordar är mer riskbenägna, till exempel struktursvaga mjäla- och lerjordar.

Bevuxna skyddszoner där flödesvägarna från åkern finns är ett bra sätt att minska risken för ytavrinning på. Anpassade skyddsavstånd ska även hållas till sjöar, vattendrag, diken och dräneringsbrunnar.