Biologisk bekämpning

Biologisk bekämpning innebär att levande organismer används för bekämpning av bland annat skadeinsekter. Organismerna kan till exempel vara insekter, nematoder, kvalster, svampar eller bakterier. Metoden används främst i växthusodling av grönsaker men även i viss mån i frilandsodling.

Växthus- och frilandsodling

LRF Växthus

Växthus- och frilandsodling

Biologiska växtskyddsmetoder är väl beprövade och används flitigt i växthusodling av grönsaker samt i ökande omfattning även prydnadsväxter. Det beror på att det i växthus är enkelt att skapa goda betingelser för nyttodjuren. För prydnadsväxtkulturer är man för vissa skadegörare beroende av en god tillgång på biologiska metoder.

 

I frilandsodling används en del biologiska metoder och användningen kommer sannolikt att öka. Det krävs dock mer kunskap om hur användningen kan optimeras eftersom det är svårare att skapa gynnsamma förhållanden för nyttodjuren. Men det finns flera olika organismer som kan användas i exempelvis odlingar av jordgubbar, köksväxter, perenner och frukt.

Planering, övervakning och utvärdering är viktiga steg att beakta när det gäller biologisk bekämpning.

Planering

Eftersom insättandet av organismer i första hand ska ske innan angreppen blir allvarliga är det viktigt att åtgärder planeras innan säsongen börjar.

 

  • När brukar angreppen ske och när ska i så fall insättande av olika organismer göras? När ska beställningarna av organismerna göras för att få hem dem i tid? Gör upp en plan med din leverantör av biologiskt växtskydd i god tid.
  • Vilka kompletterande åtgärder kan vidtas om det skulle behövas? Är de skonsamma mot de organismer som ska sättas in?
  • Köp hem den kringutrustning som behövs, till exempel luppar och klisterfällor. Planera in tid för den bevakning och spridning av nyttodjur som behövs.

Övervakning

  • Sätt upp klisterfällor. Gula används för allmän övervakning av flygande insekter och blå för räkning av trips. Skriv ut datum på fällorna och läs av dem varje vecka.
  • Gör regelbunda övervakningsrundor.
  • Det är bra om alla som arbetar med plantorna har kunskap om de skadegörare som kan finnas och hur angreppen ser ut. Många angrepp upptäcks ofta i det dagliga arbetet i odlingen.

Utvärdering

  • Gör löpande uppföljning för att se vilken effekt insättningarna har och om fler insättningar eller en ökning av doserna ska göras eller om kompletterande åtgärder behöver vidtas.
  • Fundera över vad som kan förbättras till nästa år när säsongen är över.

Lantbruk

Lantbruk

Det finns mycket få godkända biologiska preparat för användning inom lantbruk. Men det finns några medel som kan användas för betning av utsäde. Istället kan åtgärder vidtas för att gynna den naturliga förekomsten av nyttodjur. Studier där man har avskärmat fält från åtkomst av naturligt förekommande nyttodjur har visat att de spelar en stor roll för att hålla antalet skadedjur nere.

Få godkända makroorganismer i Sverige

Få godkända makroorganismer i Sverige

Sverige har jämfört med andra länder i EU få godkända makrobiologiska bekämpningsmedel, alltså olika arter av nematoder, insekter och spindeldjur. Totalt saluförs mer än 150 olika organismer i EU men i Sverige är endast användning av 34 av dessa tillåten. I Danmark, Storbritannien och Frankrike är 40 godkända och i Tyskland är 80 godkända för kommersiell användning.

I Jordbruksverkets rapport kan du läsa mer om jämförelsen mellan olika EU-länder.

Till rapport

System för godkännande av NIS

System för godkännande av NIS

Förordningen (2016:402) om nematoder, insekter och spindeldjur (NIS) som bekämpningsmedel gäller från den 1 juli 2016. I det nya systemet är det arten, inte produkten, som ska prövas. När en art blivit godkänd är det därmed möjligt för alla som önskar att föra in och använda arten.

För att lättare veta vilket nyttodjur du stöter på så finns Jordbruksverkets app Nyttodjur att ladda ner.

 

Läs mer på Naturvårdsverkets webbplats om NIS
Läs mer om biologisk bekämpning hos Kemikalieinspektionen 
Mer info om skadegörare i odling av prydnadsväxter i växthus